Det goda livet i Västernorrland

Vi ville ta reda på länsstyrelsernas roll inom hållbar utveckling och lärande. Därför tog vi oss på ett miljövänligt sätt, via mejl, till Länsstyrelsen Västernorrland, där miljömålssamordnaren Rebecka Bjurhall svarade på våra frågor.

I dessa valtider pratas det mer än någonsin om statens roll för ett optimalt land, och miljöfrågan är givetvis central. Men lugn, vi ska inte prata partipolitik, däremot om en myndighet som vi alla känner till, men kanske mindre om vad de egentligen gör. I vart och ett av Sveriges 21 län finns Länsstyrelsen, en statlig myndighet som rep-resenterar regeringen på regional nivå.
Det innebär att man ser till att beslut som riksdag och regering fattar genomförs i länet, och fungerar som en sammanhållande kraft mellan nationell politik och lokala förhållanden i länets kommuner.

I praktiken täcker verksamheten många olika sakområden: djurskydd, livsmedelskontroll och veterinära frågor, regional tillväxt och infrastrukturplanering, samhällsplanering och bostadsfrågor, energi- och klimatarbete, kulturmiljövård, krisberedskap och civilt försvar, naturvård och miljö- och hälsoskydd, jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske, samt jämställdhets- och integrationsfrågor.

På alla dessa områden arbetar länsstyrelserna för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Eller kortfattat, för att det ska vara gott att leva i hela Sverige.

En av landets länsstyrelser är Länsstyrelsen Västernorrland som har sitt kansli i Härnösand. Kan du berätta mer om ert arbete med hållbar utveckling, Rebecka?
– Många uppdrag handlar på olika sätt om hållbar utveckling. Det gäller natur- och miljövård, vatten, samhällsplanering, energi och klimat, miljömål och social hållbarhet. Vi arbetar mycket med olika informations- och kompetensutvecklingsinsatser för att främja utveckling och lärande hos olika aktörer.

Utbildning och lärande är alltså en väsentlig del av uppdraget?

– Ja, för miljö- och hållbarhetsfrågorna är ofta komplexa och svåra. Det behövs både kunskap och gemensamt lärande för att kunna förstå vilka problemen är, vad de beror på och vad som kan och bör göras utifrån de olika roller och uppdrag olika aktörer har. Vi behöver också både lära och arbeta tillsammans för att fånga synergier och få ut mesta möjliga nytta av våra gemensamma insatser.

Hur är arbetet kopplat till Agenda 2030?
– Länsstyrelserna ska arbeta sektorsövergripande, samordna och balansera olika samhällsintressen samt verka för att nationella mål får genomslag ute i länen. Agenda 2030-målen är en grundläggande och viktig plattform för det arbetet.

Begreppet LHU, lärande för hållbar utveckling, växte fram i Sverige kring millennieskiftet. Ansvaret ligger på Skolverket och kommunerna, men länsstyrelserna har en viktig roll. Vilket är Länsstyrelsen Västernorrlands främsta mål på det området just nu?
– Att nå ut till fler barn och unga! Dels för att bättre förstå morgondagens konsumenter, dels kunna berätta om miljöläget idag och vad vi människor, både enskilt och tillsammans, behöver göra annorlunda och bättre.

Vad ser ni för möjligheter framåt med LHU?
– Det är viktigt att i ännu större utsträckning involvera barn och unga i miljö- och hållbarhetsarbetet. Kommunerna är i sin roll som skolhuvudmän centrala i det arbetet och där kan Länsstyrelsen stötta kommunerna genom att efterfråga och följa upp hur LHU lyfts gentemot våra yngre medborgare.

Framtiden i länet är hoppfull!
Där finns många engagerade ungdomar och pedagoger!

Hur ser ni på framtiden för hållbar utveckling i er region?
– Hoppfullt! I länet finns många engagerade barn, ungdomar och pedagoger som vill lära sig mer om hållbarhetsfrågorna, göra kreativa saker tillsammans och engagera sig på olika sätt. Sundsvalls kommun är en bra förebild i hur man under flera år har arbetet målmedvetet med LHU. Det är en fantastisk resurs och kunskapskälla för länets övriga kommuner att ta rygg på!

Vad är det mest givande i arbetet?
– Att på olika sätt få jobba med våra barn och unga och de många roliga initiativ som tas, oavsett det handlar om att främja ungdomsdemokrati, utveckla pedagogiska skolgårdar, lära om biologisk mångfald eller att ta fram nya spännande och mer klimatsmarta recept till skolmatsedlarna!

Länsstyrelsen Västernorrland medverkar också till utgivningen av Natur & Miljöboken / Miljöböckerna.se. Varför valde ni att göra det?
– Det är ett bra sätt att nå ut med miljö- och hållbarhetsfrågor till målgruppen barn och unga, som länsstyrelserna vanligtvis inte jobbar så mycket med.

FAKTA

• Västernorrlands län omfattar sju kommuner; Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik.
• LHU – Lärande för hållbar utveckling– är ett pedagogiskt förhållningssätt i den svenska skolan som handlar om att integrera hållbarhetsfrågor i undervisningen, snarare än att lägga till dem som ett separat ämne. Det utgår från tre perspektiv som vävs samman: det ekologiska, det ekonomiska och det sociala.
• LHU är en del av läroplanens uppdrag: skolan ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur olika val människor gör kan bidra till en hållbar utveckling, och tanken är att det ska genomsyra hela skolans verksamhet. Det knyter också an till FN:s globala mål för hållbar utveckling, särskilt delmål 4.7 under mål 4 (god utbildning), som specifikt handlar om att elever ska få kunskap om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och globalt medborgarskap.