Minskar utvinningen av miljöpåverkande råvaror- intervju med Kent Högberg från Ågab Syd AB

I den till synes paradoxala skarv som skiljer globala mål för hållbar utveckling å ena sidan samt ett accelererande samhällsbygge med exploatering av mark och material på den andra återfinner man många essentiella länkar. En av dessa viktiga mellanleder är skånska Ågab Syd AB. Företaget har specialiserat sig på att rensa, sortera och återanvända schaktmassor till nya projekt och därmed minska miljöpåverkande utvinning av nya råvaror. Vi passade på att ställa några frågor till företagets miljöchef – Kent Högberg.

Kent Högberg

Kent Högberg,
miljöchef  på Ågab Syd AB

www.agabsyd.se

Hej Kent. Varifrån hämtas de schaktmassor som ni hanterar?

Schaktmassor uppstår där samhället bygger. Ofta handlar det om gamla industrifastigheter som ska rivas och ge plats för bostäder. Idag är det dessutom tätorterna som växer och behöver ta åkermark för att få plats med ny bebyggelse.

Vilka produkter återvinner ni för nya projekt?

Om vi utgår från schakt så kan den komma in som jord. Den siktas och kompletteras med kompost för att sedan bli matjord. När schakt siktas rensas det från oönskat material och kan sedan användas som fyllning på åkrar eller anläggning av till exempel slänter och bullervallar. Tegel och betong krossas till olika storlekar och kan nyttjas till bärlager vid anläggning av vägar eller för plattor som man senare bygger hus på. Asfalt som plockas upp från gator och andra asfalterade ytor krossar vi så den kan återanvändas till yttäckning på körvägar. En del asfalt återanvänds och blandas upp med nytillverkad. Annat som återvinns är den överskottsbetong som blir över när man bygger hus. Överskottet tippas av betongbilar ned i gjutformar för att bli ÅGAB-block. Dessa block ser ut som Lego och byggs på samma sätt. ÅGAB-block används till exempel i hamnar, hos bönder eller trädgårdsanläggningar.

Finns det schaktprodukter som inte går att återbruka och vad gör man i så fall med dessa?

Ibland är schakten nersmutsad av sådant som människor och djur inte mår bra av. Schakten går då till en anläggning som lägger det som täckning av exempelvis gamla sopor. Detta kallas för deponi.

Varför måste man kunna spåra varifrån schaktmassor kommer, samt tar vägen, efter behandling?

Förut fuskade en del byggare, transportföretag och andra genom att gömma schaktmassor. Dessa började sedan läcka och resulterade i miljöskandaler. För att minska fusket beslöt Naturvårdsverket att Länsstyrelser och Miljökontor skulle få kontroll över bearbetning och deponi. Därför ska vi som mottagare alltid ta reda på var schakten kommer ifrån och, om vi levererar den vidare, dokumentera var den tippas. Detta ska sedan redovisas till myndigheterna så de kan jämföra uppgifterna i de dokument som skickas in.

Har ni märkt av en större efterfrågan av återvunnet material på marknaden?

Tyvärr så har inte återvunnet material slagit igenom full ut ännu. Detta beror till stor del på att det är en besvärlig pappershantering, många tillstånd och myndighetskontakter. Det kallas nämligen fortfarande för avfall. Att jämföras med det jungfruliga som man bara ringer in och beställer.

Varför har ni valt att medverka till utgivningen av Natur & Miljöboken i Svedala kommun?

Vi tror att information på lång sikt skapar förutsättning för ett återbruk/återvunnet tänkesätt. ”Återvinning – hela vägen tillbaka och om igen”.

Undersökningsenkät

Du kan nu använda Miljöböckerna via Skolon!

Skolon logga 256x256 pixlar
Länken öppnas i en ny flik
och tar dig till Miljöböckerna.se