< Tillbaka till startsidan

Värmland är mer än ett landskap – det är ett mytiskt sådant, kanske rentav själva sinnebilden för svensk trolsk natur.

Selma Lagerlöf kallade det ”detta dyrkade och besjungna landskap” och det gav upphov till sagor med naturinslag som skulle leda till nobelpris. Den fantastiska naturen vårdas varmt av Värmlands länsstyrelse, en länsstyrelse som slåss med miljöhot precis som myndigheter gör i resten av riket.

header image

Värmlands länsstyrelse stödjer kommuner, företag och privatpersoner inom klimat och energi. Miljömålet är att Värmland, som både är län och landskap, som ska vara klimatneutralt senast år 2030. Vi pratade natur och miljö med Ida Axelsson Wall som arbetar med miljöanalys på Länsstyrelsen i Värmland.

 

Ert mål är att göra Värmland klimatneutralt och ni gav 2009 ut ”Upprop för klimatet”. Visionen lyder: ”Värmland är klimatsmart med hållbara, effektiva energisystem och intelligent logistik.” Hur har utvecklingen gått hittills – är ni på rätt spår?

 

– Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser minskat med mer än en tredjedel i Värmland. De största minskningar har skett inom bostadsektorn och inom industrin. Transporterna framstår allt tydligare som den stora utmaningen. År 2013 stod transporterna för 46 % av utsläppen.

 

Ida_citat_hemsidan

 

Ni har också ansvar för Klimatklivet i Värmlands län. Har det gett många idéer och ansökningar?
– Två ansökningsomgångar har genomförts. Totalt har 16 ansökningar om åtgärder i Värmland inkommit. Sökt belopp är totalt 27,8 mkr. Sökta åtgärder handlar bl.a. laddstationer för elfordon, tankstationer för biodrivmedel, energieffektivisering, bränslekonvertering och informationsprojekt för ändrat beteende. Naturvårdsverket har dock ännu inte fattat beslut om några ansökningar från Värmland.

 

Ni har mycket landsbygd och därmed även en hel del jordbruk i Värmland. Hur energieffektiviserar man jordbruk på bästa sätt?
– En effektiv produktion, i växtodling och djurhållning, leder till lägre energianvändning per producerat ton. Dessutom finns en hel del att göra inom effektivisering i fordonsanvändning, produktion och uppvärmning.

 

Hur ser det övergripande arbetet med miljömålen ut? Vilka utmaningar möter ni?
– I Värmlands län arbetar vi efter generationsmålet och 14 av de 16 nationella miljömålen med preciseringar. Miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Storslagen fjällmiljö gäller inte för Värmland eftersom vi varken har något hav eller några fjäll. Miljömålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Varje år följer Länsstyrelsen Värmland upp hur det går med arbetet med miljömålen i länet.

 

Enligt 2015 års bedömning kommer vi endast nå ett av miljömålen till 2020 och det är Grundvatten av god kvalitet. Resterande miljömål bedöms inte vara möjliga att nå till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Detta visar på att vi står inför flera stora utmaningar i Värmland, där en omställning av samhället kommer att krävas om vi ska kunna nå målen.

 

Länsstyrelsen kan konstatera att tack vare insatser av regionala aktörer går utvecklingen i miljön i rätt riktning inom vissa delar av miljömålen. Sett till alla miljömål är däremot den dominerande utvecklingstrenden neutral. I många fall är det dock tydligt att nuvarande styrmedel inte är tillräckliga, eller tillräckligt effektiva, och att åtgärdsarbetet går för långsamt. På många områden uppstår även målkonflikter, dels mellan olika miljömål och dels mellan miljökvalitetsmål och andra samhällsintressen. Hur styrmedel och åtgärder genomförs och konflikter med andra intressen tas om hand är avgörande för miljöutvecklingen i länet.

 

En utmaning för Värmland är att möta klimatförändringarna och anpassa samhället till ett mildare och blötare klimat. För att veta mer om utvecklingen av det klimatet i länet under detta sekel finns regionala beräkningar framtagna av SMHI.

Svenska barn läser inte längre bara Nils Holgersson. De läser även Natur & Miljöboken. Varför har ni valt att medverka till utgivningen?

– Som länsstyrelse arbetar vi inte direkt med skolfrågor och har därför dålig insikt i läromedelsutbuden, men samtidigt ligger lärande för hållbar utveckling i linje med det vi jobbar för. Det är något vi tycker vi borde stötta, särskilt när det handlar om vårt arbete med miljömålen och generationsmålet – inklusive konsumtionsfrågor och därmed också beteenden och värderingar som styr mot ökad hållbarhet. Här tycker vi att Natur & Miljöboken är ett bra komplement till vårt arbete.

Fakta Om…

 

Miljömålen

Det svenska miljömålssystemet är omfattande. Det innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål.

Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation och anger inriktningen för den nödvändiga samhällsomställningen.

Några av de nationella miljömålen är: Begränsad klimatpåverkan, grundvatten av god kvalitet, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv, giftfri miljö och levande skogar.

 

Du hittar mer information om miljömålen på www.miljomal.se

 

Ähum, Länsstyrelsen…?
Det kan vara lite knepigt, det här med alla myndigheter. Regeringen känner vi till, riksdagen likaså. Men hur många av oss vet egentligen vad Sveriges länsstyrelser egentligen har för uppgifter? En länsstyrelse är regeringens företrädare i Sveriges län. Länsstyrelserna inrättades faktiskt så tidigt som 1634. Varje län fick en landshövding som fram till mitten av 1900-talet officiellt hade titeln Kunglig Majestäts befallningshavare. Jajamän, sämre titel kan man få. Idag är länsstyrelsens viktigaste uppgift är att verkställa riksdagens och regeringens mål inom länet – med hänsyn till länets förutsättningar. Det innebär att länsstyrelsen sysslar mycket med miljö.

 

Klimatklivet – dags att börja klura, skolor och firmor!
Satsningen Klimatklivet är en del av regeringens vårbudget som riksdagen beslutade om i juni 2015. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar, till exempel i en stad, kommun, på ett företag, i en skola eller i ett län. Målet är största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen.

Alla förutom privatpersoner kan söka medel, till exempel kommuner, företag, landsting, organisationer och stiftelser. Gnugga geniknölarna och förbättra vår framtid.

 

Läs mer här!

Text: Kristina Nordström Töyrä

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Copyright © 2020 Kunskapsförlaget

Design by Sweetcreatives