Det bränns alltmer biobränsle i Sverige. De gamla oljepannornas tid är förbi. Idag är de utbytta mot miljövänligare alternativ, delvis på grund av höjda skatter på fossila bränslen, och delvis – får vi hoppas – för att svensken fått ett allt mer genomgripande miljötänk. Eller gått från tanke till handling.
Fossila bränslen dominerar fortfarande världens energiförsörjning. Cirka 80 % av energitillförseln på jorden kommer från fossila bränslen. Men vindarna har vänt – i alla fall i Sverige. Både företag och privathushåll väljer i allt större utsträckning bioenergi, som idag är Sveriges största energikälla. Över 30 % av all energi som används kommer från biobränslen och det svenska målet, att biobränslet ska stå för 50 % av all energiförsörjning år 2020, verkar inte omöjligt. Ett företag som har satsat helhjärtat på bioenergi är Neova, ett av Skandinaviens ledande bioenergiföretag. De producerar både torv och levererar värme. Vi bad deras kommunikationschef Ann-Cathrin Eklund att svara på några frågor.
Vad är torv?
Torv finns i naturen och består av döda växter som förmultnat under fuktiga förhållanden. Torvmarker bildas genom att markområden försumpats eller genom igenväxning av sjöar.
Vad används torven till?
Torven används framför allt som Energitorv eller Växttorv. Energitorven används som bränsle i värmeverk som sedan blir värme eller el. Växttorven används till planteringsjord. Den blomjord man köper när man ska plantera består framför allt av torv. Torven används även som strö i stall och ladugårdar. Det är bra för djurhälsan och dessutom minskar det avgången av ammoniak.
Hur klassificeras torv?
EU klassar torven som fossilt men ni säger att det är biobränsle hur kommer det sig? Vi på Neova definierar torven som bioenergi, torven är förnyelsebar om än långsamt. Jämför man med kol och olja så tar dessa oändligt mycket längre tid att förnya. Detta styrks också av att FN:s klimatpanel (IPCC) beslöt år 2006 att inte längre klassa torv som ett fossilt bränsle utan torv ska istället föras till en egen kategori som kallas Torv. EU klassar också torv som torv på samma sätt som IPCC, men man måste betala för utsläppsrätter när torven används som bränsle. Torven finns med på en lista av CO2-utsläpp som andra bränslen som ofta är fossila. Från vårt perspektiv så betraktar vi torven som långsamt förnyelsebart. Det är vår inställning till torven och har varit det i över 30 år. Ett modernt torvbruk där marken efterbehandlas till skogsmark, eller våtmark, får en mycket positiv inverkan på växthuseffekten redan efter relativt kort tid.
Varför bör man använda torv i energiförsörjningen?
Natur- och biobränslen kan bidra till att skapa en bättre balans i Sveriges energiförsörjning genom att erbjuda bra, prisvärda och alternativ som är mer skonsamma för miljön än till t.ex. olja och kol. Skapar vi inte bättre förutsättningar för torvbranschen kommer vi att förlora denna marknad i Sverige och all den kompetens och de arbetstillfällen som är knutna till torvnäringen. I Sverige skördas mindre torv än vad som växer till vilket innebär att vi binder in mer kol i torvmark än vad vi tar ut. Torvbranschen skördar endast från påverkade/dikade torvmarker som läcker växthusgaser. Torvproduktionen ger oss inte bara energi som kan ersätta fossila bränslen utan även efterbehandlingen av torvtäkten har betydelse för klimatet eftersom den binder kol. Det kan också skapa värden för den biologiska mångfalden genom att vi anlägger våtmarker.
Vad innebär efterbehandlingen av torvtäkter?
Efterbehandlingen innebär att när vi har skördat färdigt på torvtäkten så planterar vi antingen skog eller anlägger en våtmark på platsen, vilket ofta gynnar den biologiska mångfalden. Torvproduktionen ger oss inte bara energi som kan ersätta fossila bränslen utan även efterbehandlingen av torvtäkten har betydelse för klimatet eftersom den binder kol.
Fjärrvärme – Vad är det?
Fjärrvärme handlar i korthet om att en stor värmekälla ersätter flera små. Istället för att varje hus har sin egen panna levereras värmen från en central värmeanläggning. Därefter distribueras vattnet ut via ett välisolerat rörsystem som är nedgrävt i marken, till kundernas fjärrvärmecentral. I fjärrvärmecentralen finns två värmeväxlare, varav den ena överför värmen till fastighetens slutna värmesystem och den andra värmer upp husets kranvatten. Idag svarar fjärrvärmen för omkring hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.
Hur är det med fjärrvärmen och miljön?
Fjärrvärmen är den viktigaste förklaringen till att Sverige har lyckats sänka sina koldioxidutsläpp. Minskningen beror på att det används allt mer förnybara bränslen och att energin används allt mer effektivt. Övergången från fossilt till förnybart bränsle i fjärrvärmesektorn fortsätter och den lilla andel fossil olja som fortfarande används för att värmen ska räcka till också särskilt kalla dagar, ersätts nu med bland annat bio-oljor.
Vi på Neova har idag 11 st fjärrvärmenät på olika platser i landet. I våra värmeverk använder vi framför allt olika former av trädbränslen, torv och pellets. Vi tar även på vissa ställen emot det man kallar spillvärme eller överskottsvärme från till exempel en industri in till vårt fjärrvärmenät.
FAKTA
Fossila bränslen: Olja, kol och naturgas är så kallade fossila bränslen. De består av organiskt material som har lagrats in i berggrunden. Olja och gas härrör från döda djur och växter som blivit liggande på bottnen av hav och insjöar.
Biobränsle: Förnybara energikällor, t.ex pellets och biogas.
Förnybar energikälla: Energi som ”förnyas” cirkulerar och omvandlas i kretsloppet. Bland dessa finns vattenkraft, solenergi, vindenergi, biobränsle, vågenergi och geotermisk energi.
Pellets är små cylindrar av sågspån, bark och andra restprodukter från träindustrin och skogsbruket. I privathushåll eldas de i pelletskaminer.
Briketter är större varianter av pellets. Eldas i vedpannor och kaminer och fungerar som komplement till ved.
Torv består av döda växter som förmultnat under syrefattiga och därmed fuktiga förhållanden. Sverige är ett av världens torvmarkstätaste länder. 15 % av landarealen är torvmark. Flest torvmarker finns i Småland, Bergslagen och Norrlands inland.
Källor: Energimyndigheten, Bioenergiportalen,
SGU (Sveriges Geologiska Undersökning)
Text: Kristina Nordström Töyrä
